Justin,s perspektiv

Kvinnan tog tag i min hand och jag drog upp henne.

Hon tackade för hjälpen och borstade bort lite av smutsen hon fått från golvet.

Jag märker att hon börjar kolla på mig på ett lustigt sätt. Jag är beredd på att jag kanske måste springa därifrån när som helst.

Jag säger att jag måste gå och så gick jag bara därifrån.

Tur att jag hann försvinna innan hon fattade vad det var som var frågan om.

Bella,s perspektiv

Han gick och jag återgick till mitt. Det var min tur att betala, sen gick jag mot parkeringen där jag parkerat bilen.

På vägen till bilen så höll kassarna på att glida ur mina händer. Jag stannade och tog ett nytt grepp och sen fortsatte jag att gå mot parkeringen.

När jag kom fram lade jag in matkassarna i backluckan och sen satte jag mig för att köra.

Jag skulle precis sätta i startnyckeln när passagerardörren plötsligt öppnades...

---

det var killen från affären som kom och var alldeles andfådd.

 

- Hej. Började jag.

- Åh, hej. Sa killen och slängde en snabb blick på mig.

 

Jag kollade på honom och förstod att det var killen från butiken.

Killen kastade en snabb blick tillbaka på mig och kände igen mig från kassa-kön.

 

- Hej, jag är tjejen från kassa-kön. Hälsade jag, så att han skulle få hjälp med att känna igen mig.

- Ja, jag visste att jag kände igen dig. Och jag är...

- Justin Bieber, jag vet. ;) Jag hann inte se det förut men nu kom jag på att det var du, tack. :)

- Ja, jag hade satsat på ”killen som hjälpte dig”, men Justin Bieber går också bra. ;) Svarade Justin.

 

Justin,s perspektiv

 

Andfådd hoppade jag in i en random bil bara för att komma undan paparazzis.

En kvinna satt i bilen på väg att åka därifrån.

Jag kastade två blickar på henne innan jag såg att det var kvinnan från butiken som jag hjälpte.

Hoppas bara att jag kommer undan för jag måste vara i studion om 20 minuter. Jag ska nämligen jobba på min kommande ”Believe Tour”. Det är mycket som ska göras idag så jag känner mig lite stressad. Kenny skulle hämta mig på parkeringen men jag fick gå tidigare på grund av det som hände. Jag måste ringa och berätta för honom vad som hänt.

 

Bella,s perspektiv

 

Justin tittade bak för att kolla så att det inte fanns några paparazzis.

 

- Varför är du så andfådd? Frågade jag.

- Vi tar det sen för nu vill jag att du ska köra. Sa Justin stressigt.

 

Jag startade bilen och gasade iväg.

Justin fortsatte hålla koll så att ingen låg bakom.

 

- Åh, nej. Sa Justin tyst men inte tillräckligt för att jag inte skulle höra.

- Vadå?

- Paparazzis. Sväng höger här. Sa Justin.

 

 

Jag gjorde som han sa. Vi åkte in på en smal grusväg och stannade mitt i ingenstans.

 

- Tack och lov att vi kom undan. Sa Justin lättat.

 

Han behövde inte berätta om varför han var så andfådd. Jag tror jag har fått svaret på det redan.

 

- Så, tjejen från kassa-kön.... Började Justin.

- Haha! Egentligen heter jag Bella.

 

---

De första kapitlen kommer att vara lite sega men det är det värt. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Eller hur? ;)